Allt av Nåd

Genom nåden
hittades jag i min smärta och ensamhet
genom nåden
uppenbarades min rädsla
blottades så vackert och varsamt
genom nåden
har jag överkommit våndan,faror
genom nåden
torkades mina tårar
genom nåden
lyftes min rustning av
genom nåden
lyftes min blick
genom nåden
läktes mina sår
genom nåden
upprättades jag
genom nåden
andas jag
Allt av nåd

Gud är som Pettson

Ute på ännu en av våra forskningsexpeditioner,idag är det diket med grodäggen som hägrar.
Burkar,förstoringsglas,pincetter,extra strumpor..jo,den här mamman behöver det,jag har en viss fallenhet för att plurra.

Sonen ivrig,vet att ryggan är packad med Glädjefika-idag har vi lyxat till det,kanelbullar,Monsterstora!
Jag har fått det påpekat för mig flera gånger att de inte är jättestora,utan Monsterstora.
Morfar såg mallig ut,det var ju han som fixat dem..
Vi närmar oss platsen,stegen blir ivrigare hos oss alla.
Tänk vad ett lerigt dike kan göra med en
För många som passerar oss,betyder det inget
men
när man börjar titta närmare
Kan man skönja allt Liv
olika växter,grodägg,skräddare
Diket bara bubblar av Liv
-Mamma,har Gud gjort grodäggen,de pyttesmå? Alltså,typ uppfunnit dem?
-Mmmm
-Har han gjort elefanterna,de Monsterstora?
*ler,det coola ordet igen*
-Mmmm
-Såå,egentligen är Gud som en uppfinnare..
-Just det! Smart tänkt!! Gud är som en uppfinnare
-Ha! Då måste ju Gud vara som..Pettson! Eller hur?!
Tittar till lite,nyfiken på vart sonen är på väg i sin tankegång
-Berätta!
-Jamen,Pettson hittar på och uppfinner massa grejer,precis som Gud,då måste ju Gud vara en himla klurig gubbe
-Härlig tanke! Vad tänker du mer?
-Jaaa,förut har du ju sagt att änglarna är som Gud assistenter
-På ett ungefär,jaa
-Då är ju änglarna som Findus!
Blir Lycklig inombords av sonens filosoferande
Känner mig lockad att utmana honom lite..
-Men mucklorna då? De där lite skojiga figurerna som finns på varje sida i boken,som vi inte egentligen vet vad de är till för,de som kan ställa till det lite men som är charmiga och vi gillar dem ju
Vad är dem?
Sonens ögonbryn åker upp i hårfästet
-Mammaaa! Det är ju människorna!!

Skrattar till lite över sonens klartänkthet

Monsterbullarna är Goda
På kvällen tackar jag Gud för alla goa mucklor som finns omkring mig!
Glädje

Den Stora Skillnaden

-Hur går det då?
-??
-Jaa,att gå från en till två.Jag menar,du har ju varit ensam så länge
med alla dina tre gulliganer.
Det måste väl vara en omställning för dig.
-Joo,absolut..
-Såå,lirar det?
-Mmm..
-Vad?!D,berätta..vad är den största skillnaden för dig,och nu snackar jag inte gulliganerna,utan bara för dig!
Vänder blicken inåt och funderar
Den stora skillnaden
-Tid
-??
Helt plötsligt finns det Tid
-Exempel,tack.
-Ok,han klär på gulliganerna och stuvar in i bilen..Tid.Han åker och handlar,med dem..Tid.På kvällarna,när han nattar..Tid
De små mikropauserna som kommer nerdimpandes likt manna från himlen.Då jag helt plötsligt kan stanna upp,ta djupa andetag,samla ny Mammaenergi ladda och bara le

Tid
Han kom med Tid
och det är Kärlek
Mitt liv lirar..

MittinattenKärlek

Jag vaknar mitt i natten,inget ovanligt alls för att vara mig.
Det är kolsvart i hemmet
Känner efter
Törstig kanske?
Smyger ut i köket,tar ett glas,vänder mig om vid ljudet av tassar
Vovven suckar,tittar
Sätter mig på golvet,lutandes mot diskmaskinen,kliar dig på magen
Vi börjar nog bli lite polers nu.I början tyckte du jag var pest,
kände mig ofta utblängd av trumpen tax.
Du tyckte jag snodde din plats i sängen osv
Men sen vi fick vår morgonstund,promenaden..du smälte allt lite..
Vi njuter varandra
dricker upp
Reser mig,går in till barnen,pussar pannor och stoppar om
Är på väg ut,när jag stannar på tröskeln
för det är då jag märker det
Allas fyras andetag är ett
Är det möjligt?
Fyra barn i samma andetag
magiskt...
Står kvar
Förundrad
Känner Vilan,Stoltheten
Fylls av Tacksamhet till Gud
som ordnar så bra..
Smyger ner i sängen..då kommer nästa Kyss från Himlen
när du i sömnen söker upp mig
Det händer varje natt
din hand,lite trevande,sökande
Landar lugnt hos mig
jag ligger stilla
Känner Lyckan i tårarna på kudden
Gud är Kärleken
och han öser över lilla mig
det är min tur nu
efter stormar och höga vågor
Är jag äntligen i hamn
Nu behöver jag bara ta emot
Vila i Kärleken

Gladet i Norrland

-Mamma,har du tänkt på att här väntar man på grön gubbe?
Folk springer inte över gatorna
-E're så?
-Mmm,och dem som jobbar i kassan i affärerna kan prata och ..ler..
Sonens insikt får mig att fundera lite
Kan inte påstå att jag tycker tempot hemma i Hufvudstaden är stressigt hela tiden,
jag är väl van,antar jag..
Men att femåringen funderar på det..det känns lite
i den berömda Mammanerven
Sådär lagom,svidigt,vridet ett halvt varv,för även om jag sett mig immun
mot stressen,jag kan varva ner,pausa,tar inte till mig Storstadspulsen
så har den landat i magen på sonen
Inte direkt att han har reflekterat över det,
förrän han hamnar i annan stad och då
får känna att det faktiskt finns en skillnad..
-Mammaaaa,varför tror du att människorna mår bättre här?
frågan får mig att rycka till
-Hur menar du?
-Jaa..här tittar ju de vuxna på varandra,inte bara ner i backen..
och..ser man varandra,så ler man ju mot varandra...och..när nån ler mot en..då blir man ju gladare,lixom..och då ler man vidare..till nästa..
Du veeet,mamma,Gladet sprider sig!Åååå,ibland e'ru lite trög!!
Han studsar iväg framför mig i något som jag tror är karatesparkar från Turtles..
Helt ovetande om det stora han just lagt hos mig
Känner en kittling utmed ryggraden..inte alldeles behaglig
..
När vi kommit hem igen,berättar han gärna för alla som vill lyssna
om Gladet i Norrland..
fortsättning följer..

Den första Kärleken

-Hej N! Oj,vad du har längtat efter mig,det syns lång väg!!
Hon fullkomligt strålar och hennes rastaflätor vippar energiskt
De möts i bubblor av skratt och knuffande på den lagoma nivå man klarar
med det motsatta stönet i den åldern.
-Min mamma säger att jag är en handfull men jag är faktiskt bara fyra år!
Hennes nötbruna ögon skruvar fast min blick i hennes..
Skärpt flicka
Sneglar ner på sonen
Han är helt bortkollrad.Samlar sig för att tuppa upp modet lite..men håller mig samtidigt i tröjan..
-Kom nu,N!!
Han tar sats i ett djupt andetag och sneglar åt mitt håll
Sen springer han iväg
Står kvar och ser tumultet som fullkomligt exploderar runt omkring dem
*ler*
Sonen är kär
När det senare på kvällen är dags för aftonbönen,
nämner han på sitt självklara vis
-Mamma,visst är det så att man ber lite extra för de som
har lämnat sina avtryck i hjärtat sådär särskilt mysigt?
-Jaaa,det är klart,så brukar vi göra
-Bra!Då ska vi be för G också,min blivande fru!
Hjärtat stannar upp och ler
Beundrar hans tro,så rakt upp och ner
Nämner själv i egna bönen att få komma tillbaka till den allra första Kärleken i min tro
i Vardagen,Verkligheten,Framtiden..

Vid middagsbordet

-Hur har din dag varit?
Vi sitter vid middagsbordet,tankar magar och varandra
-Gympan gick bra,det var helskönt på biblioteket!Boken jag reserverat hade redan kommit!
-Kul!
-Jag kom till andra level och gjorde en ny sparning!Sen transformerades jag till en zombie och då dog alla.
Sonen ivrig och avbryter,ofta..
-Mmm,ok
Äldsta försöker ha tålamod med de yngre syskonen
-Ekollon!
Skratten sprider sig
Kavata blåögda berättar gärna vad hon gjort idag
Morfar vänder sig till henne
-Vad har du mer gjort då?
-Eeeeh..bajsat!!Massor..Dutti Kicka!!
-Ååå va..bra..morfar kämpar tappert med de ord han fått
Tänk,här sitter jag med de människor som är bland de allra Viktigaste människorna i mitt liv
Vi delar Vardagen,tvätthögarna,röriga hallen,läxläsningen och framförallt
Kärleken
till barnen
Vilken förmån
Vilken Gud som ordnar så bra..
Glädje!